En svart blomma jag såg djup inne i en skog.

Som en elstöt löd chocken då jag i den tog.

Dess taggar gick igenom mitt skinn, fick mig att blöda.

Den förhäxade mig, jag tryckte den mot mitt hjärta, trots min möda.

Dess blad skar min hy, borrade sig in till mitt hjärta.

Jag avled, utan någon större smärta.

Min själ fångades i denna vackra blomma.

Där sitter den, och bara väntar på att nästa ska komma.

Skönheten den bär bedrar alla som den ser.

För varje själ blir den vackrare, men den vill bara ha mer.

Med ofattbar skönhet i glänsande svart.

Lockar den till sig själar, dag som natt.

En hjärtlös blomma med ändlös hunger.

Lockar till sig själar i endlösa nummer.